Att skriva uppsats på högskolenivå kan vara väldigt roligt och spännande. Man får oftast välja fritt och fördjupa sig i något ämne man vill veta mer om, och samtidigt bli något av en expert inom ämnet. Men att formulera uppsats ställer också höga krav på vår läs- och skrivförmåga och kan upplevas som oerhört frustrerande, jobbigt och svårt, och i värsta fall leda till att man ger upp och inte blir färdig med sin uppsats.
Hur skriver man en uppsats på högskolenivå?
För att undvika den negativa aspekten av uppsatsskrivandet finns ett antal saker som man bör känna till och undvika när man ska skriva sin uppsats.
1. Glöm inte att planera din uppsats!
Att planera ditt arbete med uppsatsen är A och O för att lyckas skriva en uppsats som du själv är nöjd med, men också en som hinner bli färdig i god tid. En tidig och bra planering gör att du dels får en översikt över vad som behöver göras och när detta ska göras, dels slipper allt det som tidsbrist innebär, såsom stress och en ofärdig uppsats.
Hur planera uppsatsen?
Det kan göras på olika sätt, men ett bra tips är att börja med att ta fram din kalender, schemat för de olika uppsatsdelarna, handledningen och opponeringen. När du fått ner dessa tider i kalendern har du gjort den första viktiga delen och kan se hur tidsplanen för arbetet ser ut. Se till att dela upp uppsatsen i delmål och undvik att tänka på uppsatsens storlek, fokusera i stället på kapiteldelarna som du ska ta dig an en i taget.
Ett annat viktigt tips är att alltid försöka räkna med att arbetet tar längre tid än du först tror. Om du exempelvis tänker dig att det kommer ta cirka en timme att hitta och gå igenom ett visst material på biblioteket, bör du med fördel alltid räkna med att det nog kommer ta åtminstone två timmar. Med andra ord dubbelt så lång tid än du först räknat med. Sådana småsaker kan verkligen underlätta arbetet och göra att du undviker stress så långt det bara går.
2. Undvik fel studieteknik!
I samband med den tidiga planeringen av uppsatsarbetet är det viktigt att fundera och reflektera över vilken studieteknik som passar dig bäst. På så sätt undviker du att slösa bort effektiv studietid genom att exempelvis planera in tid för läsning på morgnarna i stället för kvällarna. Det gäller särskilt om du vet att du är en morgonfågel och ingen nattuggla.
3. Hitta tydliga frågeställningar
När du har hittat ditt uppsatsämne kommer du att behöva ställa frågor till ditt material, så kallade frågeställningar. Dessa frågor måste vara tydliga både för dig och för dina läsare. Din frågeställning ska leda ditt arbete och hjälpa dig att begränsa och avgöra vad som är relevant och icke-relevant information för dig att studera och inkludera i uppsatsen. Se därför till att undvika oklara och vaga frågor!
Ett av de vanligaste misstagen vi ser bland våra kunder är forskningsfrågor som är för breda. Studenten vill undersöka ett alltför stort område och det leder till svårigheter längre fram i uppsatsarbetet.
4. Fokusera ständigt på uppsatsens syfte
Vad är egentligen syftet med din uppsats? Många studenter gör misstaget att antingen ha ett relativt vagt och outvecklat eller orealistiskt syfte, och ännu vanligare är misstaget att under skrivprocessen glömma bort vad syftet egentligen är.
Det kan låta otroligt att glömma syftet, men det är lätt gjort när man ska skriva en lång text med många olika delar, många källor och mycket information. Det är därför av yttersta vikt att kontinuerligt gå tillbaka och påminna sig över uppsatsens syfte och se till att alla dess delar, alltså frågeställningen, problemformuleringen, de valda källorna och metoden har en tydlig och stark koppling till syftet genom hela uppsatsen.
5. Kom ihåg uppsatsens röda tråd
Det är mycket vanligt att studenter glömmer bort och tappar den röda tråden. Uppsatsarbetets röda tråd skapar en tydlig och stark uppsats som guidar läsaren igenom dina resonemang och slutsatser. Undvik därmed en oordnad struktur som försvagar uppsatsens tillförlitlighet och har en stor inverkan på hur din uppsats uppfattas.
För att få en röd tråd behöver du under skrivprocessen ständigt se till att varje argument håller ihop. Se även till att förenkla texten och språket så långt som möjligt. Den vägen hjälper du läsaren att följa dina argument, och läsaren upplever att arbetet har en röd tråd.
6. Våga presentera uppsatsens svagheter och begränsningar
Oavsett hur välskriven en uppsats är, har alla uppsatser begränsningar och svagheter. Dessa måste du som uppsatsskribent vara medveten om, presentera och förklara. Detta kan exempelvis innebära att du under skrivprocessen haft svårt att komma åt visst material på grund av oförutsedda händelser som du inte kunnat kontrollera.
Många studenter har till exempel under nuvarande pandemi haft svårt att komma åt visst material då många bibliotek och museum varit stängda. Detta bör då nämnas i uppsatsen. Det kan finnas svagheter i vissa av dina resonemang som du själv är medveten om, men då bör du lyfta och förklara dessa svagheter.
Din opponent kommer säkert att ställa frågor kring dessa och då förväntas du kunna bemöta frågorna på ett självsäkert sätt. Att du är medveten om och vågar presentera uppsatsarbetets begränsningar och svagheter ökar trovrdigheten i läsarens ögon. Det ökar känslan av att du inte försöker gömma undan uppsatsens brister.
7. Var noga när du anger uppsatsens källor och citat
Presentationen av källor i den löpande texten måste stämma överens med de källor du presenterar i källförteckningen. Se till att de citat du väljer att inkludera är relevanta, att du kommenterar citaten och att läsaren enkelt kan hitta dessa med hjälp av dina referenser.
Hos många av våra kunder nämns källor i den löpande texten som inte existerar i källförteckningen. Det är även vanligt att källor existerar i källförteckningen men inte i uppsatsarbetets löpande text. Uppmärksamma även små detaljer i källförteckningen, som punkter och kommatecken, och se till att formalia är konsekvent för hela förteckningen. Vanligtvis kan du referera enligt APA. Ibland händer det att du får referera enligt Harvard och i vissa fall är det vanligt att använda källhänvisning enligt Oxford.
8. Korrekturläs uppsatsarbetet ordentligt
Använd Words avstavningskontroll och checka på egen hand att språket är klanderfritt. Det kan låta som en självklarhet, men många av våra studenter glömmer detta. Se också gärna till att andra, helst några som är kunniga inom akademiskt skrivande, granskar ditt arbete för att upptäcka misstag som bör åtgärdas innan inlämning.
När du korrekturläser din uppsats ordentligt undviker du många onödiga slarv- och språkfel, men också misstag kring struktur och upplägg. Dessa kan omedelbart korrigeras och bespara dig onödigt extra arbete (och stress) inför opponering.
9. Förbered inför opponeringen
Ett tips är att tidigt under skrivprocessen ha koll på instruktionerna eftersom dessa kommer att vara ytterligare ett stöd för att skriva en bra uppsats och se till att få med alla nödvändiga delar. När det sen är dags för opponering av uppsatsen behöver man endast bocka av alla punkter och känna sig redo. Detta gäller oavsett vilka frågor opponenten och examinatorn ställer.
Att vara förberedd inför opponeringen innebär helt enkelt att du också kan förklara och stå för det du skrivit. Du kan även förbereda dig genom att på förhand tänka dig vilka frågor som kommer ställas under seminariet. Vidare kan du gå igenom uppsatsen en sista gång, i synnerhet metoddelen, och fråga dig själv hur du tänkte.
Ytterligare ett sätt att ”förbereda” dig är att våga tro på att det kommer gå bra. I princip alla får godkänt på opponeringen, under förutsättning att examinatorn bedömt att uppsatsen är godkänd. Du är även i goda händer hos en erfaren handledare eller examinator som är van att styra upp uppsatsdiskussioner om studenten skulle få tunghäfta.
10. Identifiera dig inte med ditt arbete
Tänk på att fokus ska vara på uppsatsen och ämnet men inte dig som skribent. Kom därför ihåg att din uppsats och det ris och ros den eventuellt får inte har med dig som person att göra. Visst är det så att det är du som skrivit din uppsats och gjort allt arbete, vilket så klart har betydelse för om din uppsats blivit bra eller mindre bra.
Men glöm inte att den bedömning som uppsatsen får endast utgår från själva uppsatsarbetet och inte bedömer allt sådant (viktigt!) som inte syns i uppsatsen, såsom alla sena kvällar och morgnar som du sökt efter en viss källa, kämpat med en krånglig text eller omformulerat en och samma mening alltför många gånger.
Det finns vissa knep som är viktiga att ta till för att skilja på skribenten och uppsatsen, inte minst gällande språket. Skriv exempelvis inte ”jag är intresserad av …” ett visst ämne, utan skriv i stället varför ämnet är intressant.
Akademiskt läsande och skrivande
Det akademiska läsandet inkluderar ofta texter som upplevs svårtillgängliga och som de flesta studenter är ovana vid då dessa vanligtvis skiljer sig enormt från gymnasieårens läsning. Även de skriftliga uppgifterna upplevs ofta som alltför komplexa och många studenter har svårt att ta till sig alla de krav och förväntningar som ställs inom högskolan.
Akademiskt läsande innebär att man förstår hur tar man sig an en vetenskaplig text på ett snabbt, enkelt och effektivt sätt. Man behöver leta sig fram till frågeställningen och syftet för att exempelvis snabbt ta reda på om artikeln är relevant för ens egen forskning. Akademiskt skrivande innebär bland annat att man förstår vad ett akademiskt sammanhang egentligen är och hur man anpassar sitt skrivande till den akademiska genren.